Äntligen hemma!

Ja, nu är jag hemma igen. Efter fem dagar av jobba, äta, sova var det skönt att komma hem. Visserligen var det sol och 20 grader varmt, men det hann jag inte njuta av, mer än 20 minuter vid morgonfikat. Jag har alltså varit på Cypern och avslutat 2010. Fick höra om en man från Tunisien som en medarbetare på kontoret hade haft kontakt med för 14 år sen. Av någon anledning tappade de kontakten. Men när vår medarbetare skickade ett mass-sms så visade sig att tunisiern hade samma mobilnummer som för 14 år sen och han ringde upp. Han berättade hur han brukade lyssna på våra radio program och hur han, efter att han tappat kontakten, började tro på Jesus och hur han än idag är tacksam för det han hörde för 14 år sen. Fantastiskt!

Här brukar jag springa, men inte tyvärr inte denna gången.

Natten till lördagen åkte jag hem via Warsawa. Det var 20 grader på Cypern, snö i Polen och vår i Skåne. Allt inom 24 timmar, snacka om kontraster. Skönt att vara hemma i alla fall. Vi fick ett tråkigt besked i veckan. En nära släkting är svårt sjuk och nu försöker vi som familj hantera detta besked. Det är inte lätt och man finner inte ord. Alla reagerar olika, och Niclas sa häromdagen att det är viktigt att inte sätta en norm efter vilken alla ska reagera vid kris situationer. Niclas och jag reagerar väldigt olika, och då kunna respektera varandra i det och inte bli nervös över att den ena inte reagerar som den andra. Vi går in i en tuff vecka och vet inte hur den slutar.

Därför är jag glad att jag fått fylla på kraft i kyrkan idag. Pelle Hörnmark var på besök. Först åt vi lunch och sen predikade han.