Framme!

Ja, flyget blev försenat med en timme nästan. En man ramlade omkull inne flygplanet och slog sig så illa att han fick läkarvård och det tillkallades ambulans. Dramatik! Alla var skärrade, men vi kom iväg ordentligt sen.

Väl framme i Kairo möttes jag av en kompis. Tur att han var där, för som de är på, dom där taxichaufförerna. Det är alltid bra att ha en av lokalbefolkningen med sig som kan språket. Vivi kom senare och vi är nu i stadsdelen Mokattam hos en annan kompis, Tuna. Det är något speciellt över Egypten (förutom all sand som täcker allt). Jag älskar det och människorna. I morgon tåget till Tanta.

Burger King på City Star Kairo

Höör-Kastrup-Wien-Kairo

Sitter nu på starbucks på Wien flygplats och dricker kaffe och väntar på mitt flyg till Kairo. Min resa startade redan 4.47 från Höör. Jag brukar resa med bara handbaggage men nu när jag ska på kvinnokonferens så måste man ju ha med sånt där extra utifall att... För att inte glömma den stora hårfönen. I alla fall... Jag var så duktig och checkade in på nätet och tog en baggage remsa till min väska som jag i min enfald trodde bara var att lämna in i baggage drop. Varför ska man annars göra sig till och fixa allting själv. Döm om min förvåning när jag såg kön till baggage drop. 25 minuter! Jag fick nästan springa till gaten. Nu har jag bestämt mig: res alltid med bara handbaggage oavsett kvinnokonferens eller inte!

En spännande vecka väntar! En kompis möter mig om nåtta timmar och tillsammans väntar vi på Vivi som kommer från Cypern. Nu ska jag ta mina 7 chokladaskar och en 50-års tavla under armen och bege mig till gaten. Hoppas flyget är i tid.

Det stormar...

Ute är det full storm... vad skönt det är då att sitta inomhus. Tända lite ljus och dricka en god kopp Zoegas Skånerost. Det är rätt mysigt faktiskt med höst. Man kan tända en brasa och gosa under en filt. När man inte jobbar, förstås ;)

Idag sa de på TV att depression ökar risk för hjärtinfarkt. Hösten är deprimerande för många. Mörkret, kylan, alla söker sig inomhus, förkylningar och influensan... Listan kan göras lång. Svenskar är experter på att tala om väder och vind. Det är nästan det första man nämner när man möter grannen. Och det är oftast inte positivt. Antingen regnar det är aldrig lagom varmt eller lagom kallt. Det är alltid för mycket eller för lite.

Men tänk om vi kunde vara med och förändra höstens mörker till något ljust. Oavsett om vi vill eller inte så kommer hösten snart och vi vet att den är mörk. Det är oundvikligt. Men vi kan göra det till något positivt. När någon tycker att det är jobbigt så kan vi hjälpa personen att tänka positivt. Inte falla in i samma negativa tänkande. Ge tips om hur man kan ta fördelar av höstens mörker.

Själv älskar jag den här blåsten som är utanför. Det låter så härligt i träden. Det luktar gott när det regnar. Raggsockarna åker fram och ljusförrådet utökas med nya fina ljus. Har precis upptäckt massageljusen. De luktar så gott och man kan dessutom passa på att smörja händerna.

Är man dessutom på twitter kan man följa @joycemeyer. Hon har alltid något positivt att säga.

11 september

Minns du vad du gjorde den 11 september 2001? Är det inte märkligt hur vissa saker bara fastnar och man vet exakt vad man gjorde. Jag var på konferens i ICA huset i Västerås och väntade Esther. Jag tog moppen hem och möttes av en förskräckt Niclas. Sen satt vi framför TV:n hela den dagen och dagarna som följde. Sommaren 1994 besökte vi ett av tornen. Åkte längst upp och fascinerades av utsikten.

Idag har jag följt minnes-stunden från Ground Zero. Rörande... Någon sa "det var som att leva mitt i en Tom Clancy roman". President Obama läste ur Bibeln. SVT:s kommentatorer refererade till att han läste någon "religiös text". Det tyckte jag var förskräckligt dåligt. Ofattbart hur den dagen förändrade världen. Vi har precis varit ute och rest och vet hur tuffa de kan vara på flygplatserna. Hur många flaskor har man inte kastat i soptunnan för man glömmer att man inte får ha mer än 100 ml. Jag kan komma på mig själv när jag sitter på ett flyg till Mellan Östern och tittar på mina medpassagerare, att jag är den enda västerlänningen och tänk om...

På tal om att resa så ska jag åka till Egypten på fredag. Ska tala på en kvinnokonferens. Så spännande! Men innan dess ska många saker falla på plats och göras, men i morgon är en ledig dag.

Hem ljuva hem

Nu är vi alla hemma igen. Så tyst det är, det gör nästan ont i öronen. Borta bra men hemma bäst! Miriam hade det bra på festen, så bra att hon inte ville åka hem och så fick vi springa till tåget.

Miriam hade haft det bra hela veckan på kortis. Vad bra vi har det i Sverige, att det finns så många möjligheter för funktionshindrade. På Cypern finns det inte mycket. Många handikappade är instutionaliserade eller gömda i sina hem. Esther har blivit bortskämd hos farmor och farfar, men det gör inget.

I morgon är det söndag. Niclas ska till Sösdala och predika. Jag stannar hemma och myser med tjejerna. Rickard Svensson predikar i Charisma på temat "Om Gud finns..."

Nu är det godnatt, men först lite bilder från veckan.

Pafos vid havet 9 september

Solnedgång i Pafos 9 september

Soluppgång från vår balkong 10 september

Malmö Central Station 10 september

Limassol-Amsterdam-Köpenhamn-Malmö-Höör

Igår satt jag i en solstol i Pafos. Nu sitter jag på ett café i Malmö och väntar på att klockan ska bli 21 då jag kan hämta Miriam som är på gesthos en kompis.

Har nu varit på resande fot sen kvart i sju i morse. Buss till Larnaca flygplats. 4 timmars väntan i Amsterdam. Passade på att åka in en sväng till stan och uppleva minnen och äta lunch på vårt favvo ställe. Efter 5 år i staden har man en del minnen. Framförallt är Emelie och Miriam födda där.

Sen vänta en timme på tåget i Kastrup. Jag hoppade av i Malmö för att plocka upp Miriam. Tåget till Höör går 21.48 in shallah som man säger i arabvärlden. Niclas åkte vidare hem och hämtar Esther hos farmor o farfar. Den enda som saknas är Emelie som har det bra i England men som vi saknar.

En dag i Pafos

Sitter här i solstolen och ser ut över havet. Solen håller på att gå ner och set är så vackert. Det är en bild jag får ta med mig till regniga hösten i Sverige.

Vi har haft en hel dag här i Pafos. En höst kick off med hela kontoret. En del nya medarbetare välkomnades och sen fick vi ta en titt på vårt arbete i Mellan Östern och Nord Afrika. Flaggorna åkte fram och geografilektionen man hade på högstadiet kom till nytta. 23 länder med samma färger fast i olika konstellationer, det var inte lätt.

På eftermiddagen fick vi lite tid över och jag fick äntligen mitt dopp i havet. Så skönt! Nu väntar middagsbuffe innan vi far tillbaka till Limassol. Imorgon bitti 7.00 går bussen till flygplatsen och efter 13 timmar är vi hemma i Höör igen.

På Cypern igen

Sitter på kontoret på Cypern och jobbar. Luftkonditioneringen är i full gång och utanför skiner solen och det är nästan 30 grader varmt. Otroligt skönt. Så här skulle man kunna leva! :) Det känns faktiskt som vårt andra hem. Det som andra ser som spännande när de landar på flygplatsen i Larnaca och ser fram emot en skön semester med massa sol och bad, är för oss som att "bara" komma hem och de 45 km det tar för oss att ta oss till Limassol är bara en transportsträcka. Men så skönt det är!

Vi har fått en hel del nya medarbetare och de ska "skolas" in denna veckan. Vi har också höst kick-off och planering inför höstens aktiviteter. Det blir en spännande höst.

Innan vi lämnade Höör i måndags så talade Niclas i söndags om "Om Gud finns..." Det är en bra fråga som man kan ställa till vem som helst. Om Gud finns, hur skulle det påverka dig? Ta utmaningen och fråga någon den här veckan.

I söndags kväll var det stora pack-dagen hos familjen Collén. 5 personer som skulle på måndagen åka på fyra olika ställen. Emelie till England, Miriam till kortan, Esther till farmor och farfar och resten till Cypern. Det var som en kompis sa "familjen Collén i ett nötskal".

Idag ser vi fram emot grillkväll med hela kontoret, kanske, men bara kanske finns det tid till ett litet dopp i det azurblåa havet...

Hösten är här

Jag var hos frissan idag och jag frågade henne om hon hade haft en bra sommar. Absolut inte sa hon. Jag känner mig deprimerad över att veta att jag bara haft två dagar sol på hela semestern. Att hösten var på gång såg hon inte alls fram emot. Desperat längtar hon efter en vecka i solen.

Så är det nog med många nu när hösten har kommit, enligt almanackan vill säga. För vi har haft en riktigt skön och fin dag här nere i Höör. Man befarar sjukskrivningar och skilsmässor som ett resultat på en dålig sommar. Det är inte bra. Många lägger sån stor vikt på semestern, man har enorma förväntningar och så blir det inte som man tänkt.

Jag hoppas hösten blir ljus och varm så vi får ta igen det som vi missat i sommar. Jag har själv haft en skön dag. Vänner, gamla som nya, på besök, frissan och gymmet stod på schemat idag. I morgon, något som jag fasat för, tandläkaren.

Här är bilder av Sverige ur en arabisk synvinkel.