Det finns ljus i tunneln

Hur många gånger har man inte hört att det finns ljus i slutet av tunneln. Man går igenom en mörk tid och man ser inte slutet.  Den mörka tunneln känns evighetslång och man börjar undra om den någonsin kommer att ta slut. Då hjälper inte tröstande ord från vänner. Ord som säger att det ljuset kommer snart.

Bild tagen av Daniel Collén

Men jag tror att det är som på den här bilden. En lång tunnel som skulle vara becksvart om inte de små ljusen gav vägledning. I Psalm 119:105 står det "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig". De små lyktorna i taket på bilden leder fram till den lilla ljusa öppningen jag skymtar långt borta. Så är det med Guds ord. Det är de små lyktorna som ger oss vägledning, hjälp och tröst om vi så vandrar "i dödsskuggans dal". Vi måste plocka fram Bibeln och börja läsa de "små lyktorna" som ger oss ljus så vi kan ta oss ut ur tunneln och ut i dagsljuset. Förbered dig på att bli bländad av Guds godhet och trofasthet när du når ljuset.  

Tro och tvivel, två sidor av samma mynt

Jag får ibland frågan från både dom som tror på Gud och dom som ännu inte gör det, "är det OK att tvivla på Gud?"

Absolut! Det är två sidor av samma mynt. De två hör ihop på något sätt. När jag ser tillbaka på det senaste året då vi personligen har haft det rätt tufft så ser jag verkligen hur man kan tvivla och tro på samma gång i de situationer man hamnar i.

Niclas bror gick bort för dryga året sen. Innan han dog så var det som om att man hade tro i ena handen och tvivel i den andra. Ena dagen hade man en sån stark tro på att Gud skulle hela honom för att nästa dag tvivla på Gud och man nästan undrade om Han totalt hade lämnat Peter och oss andra runtomkring.

Personligen har jag samtidigt under året som varit, gått igenom det med några nära relationer. Man tror att Gud ska fixa det på Sitt sätt, för att sen misströsta och tvivla på både sig själv och Gud och andra.

Bild tagen av Daniel Collén

Tro och tvivel är som den här bilden. Vägen ser ut att vara rak och helt plötsligt tar den slut och man undrar "vad nu då?".  Men precis som Gud sa till Moses en gång i tiden så säger Han till oss att inte tvivla. Fortsätt gå, ta ett steg i tro och se att det kommer att ordna sig. För Moses delade sig vattnet och han, tillsammans med 1 miljon andra, kunde komma över till andra sidan. Petrus var en annan kille som Jesus utmanade. Jesus kunde gå på vatten och han utmanade Petrus att kliva ut ur båten och ut på vattnet. Och det höll, så länge han höll ögonen på Jesus och litade på Honom. Men så fort han började flacka med blicken och han insåg att faktiskt gick på någonting som mänskligt sett var omöjligt, så började han sjunka. Jesus tar Petrus i handen och jag tror att han ler när Han säger "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 

Att tvivla är inte fel snarare nyttigt, men det är vad vi sen gör med tvivlet som är viktigt. Vågar vi lämna det och gå ut i tro?

Glädje och sorg, två sidor av samma mynt

Mycket har hänt sen jag skrev sist. Väldigt mycket.  Både roliga saker och tråkiga saker, men också sorgliga saker.

Ibland undrar i alla fall jag, hur Gud tänker. Senast jag ställde den frågan till Honom var igår. Än en gång har vi som familj drabbats av sorg. Jag kunde inte låta bli att fråga Gud vad han tänkte, eller om  Han tänkte överhuvudtaget. "Så kan man väl inte säga" säger du kanske. Jo, Gud fixar det. Man måste kunna fråga Honom om vad som helst, man ska kunna tvivla ibland, man ska ibland kunna vara arg på Honom. Jag har inte fått något svar på mina frågor, men jag vet att Gud är god och jag får bara lita på att Han vet vad Han gör. 

Den sista veckan, innan det här hände, så har vi haft en fantastisk vecka. Det är såna ytterligheter. Glädje och sorg verkar vara två sidor av samma mynt. Det går ihop på något sätt. Vi har glatt oss åt vår lilla valp, Nala, som vi fick i söndags. En helt underbar liten krabat. Vill du följa hennes resa i vår familj så kan du kolla in bloggen Our Softy

House of Softy Paris alias NALA

Ett annat glädjeämne är att Emelie är hemma i Höör. Hon kom förra veckan tillsammans med sina vänner från Bradford och hade konferens med våra ungdomar. Helt otroligt bra var det. Kolla in filmen här så får du en bra sammanfattning av helgen.

Launch Conference 2012

Receptionen

Det var mycket förberedelse för konferensen. Ungdomarna i Charisma har gjort ett hästjobb. I sista sund blev Café Reunite färdigt och det är nu det fräckaste inne stället för Höörs ungdomar. Bara det att de vet dom inte om än. Vi har ett jobb att göra för att få dit dom.

Vi tackar våra Engelska vänner som varit här och laddat ungdomarna och oss andra. Jag passar på att tacka dom som ställt upp som frivilliga den här helgen. Och att inte glömma de som haft nattgäster. Ni vet inte, kanske har ni haft änglar på besök.

De har lovat att komma tillbaka och de vill att våra ungdomar åker dit och hälsar på.

Kreativ inredning

Vi har träffat en hel del gamla vänner under sommaren. En del har vi inte sett på år och dar (7 år för att vara exakt)  och en del har vi tappat kontakten med, men har nu hittat tillbaka till varandra. Det har med andra ord varit en väldigt social sommar. 

Nu har höstterminen börjat, och det tycker jag alltid är en skön tid. Ren almanacka (nästan), nya tankar och visioner som Gud har lagt ner, en nystart helt enkelt. Ikväll är det uppstart för ungdomsarbetet Reunite och vi ska planera hösten. Vi tror på en stark höst med stor tillväxt av ungdomar. Spännande!