Sträck ut en hand...

Drawings By Sandra Levander

Det finns så många talanger här i världen. Och jag har hittat en av dom (fb är fantastiskt) En kompis dotter som bara är 16 år och så begåvad. Den här teckningen är helt underbar. Den kan symbolisera mycket. Gud som vår fantastiska kärleksfulla Far, farmor som sträcker händerna mot sitt barnbarn, eller du och jag som ger  en hjälpande hand till någon som behöver något. Eller kanske är du barnet, som sträcker dig efter någon att hålla fast vid.

I Bibeln står det att om man gör något för den allra minsta i samhället så gör man det också mot Gud själv. Den minsta behöver inte vara storleksmässigt eller åldersmässigt, utan det kan vara den svagaste, den mest utsatta, den som inte upplevs vara som alla andra, den som sitter i fängelse, den som är sjuk... Gör du gott för den minsta, eller bryr du dig inte? Gör du gott mot Gud så bör du också göra gott mot dom som inte är som du.

Sträck ut dina händer den här julen mot någon som du inte har sett tidigare eller känner, men som behöver dig.

PS Om du gillar Sandras teckning så hittar du fler på hennes facebook sida. Gå in och gilla Drawings By Sandra Levander

Hemlösa i Höör

Kom precis hem från ett möte med Nätverket Höör. Det finns ca 20 hemlösa i Höör! Det är förskräckligt. 20 för många som bor någonstans utomhus. Än så länge är det rätt nytt så man har inte hunnit från kommunens sida att kartlägga problemet. Men vintern är på antågande och vi måste ordna en beredskapsplan för de kalla nätterna. Min hjärna går igång och tänker på härbärgen, jourplatser, luftmadrasser och sovsäckar, mat och varm dryck... Vad kan vi göra? Vad kan jag göra? Vad kan du göra?

Vi har så mycket om oss och kring oss, speciellt vid jul. Behöver bara gå till mig själv. 1:a advent ska ljusstakarna, dukarna och gardinerna fram. Lagom mycket jul, inga tomtar förrän till lucia. Lussebak måste ske till Lucia, det hörs ju på namnet. Har man inte gjort det tills dess så får det vara. Emelie fyller år den 14 december (viktigt att det blir som om hon fyllde vilken månad som helst, alltså inget julpapper eller pepparkakor) och innan dess kan man ju inte köpa julklappar, tänk om man skulle blanda ihop paketen. En sak i taget! Oj, helt plötsligt är det inte många dagar kvar till julafton och vad var det som fanns på önskelistorna, och hur mycket ska man köpa och hinner man baka allt man hade tänkt sig? Ska vi ha kalkon eller skinka på julafton? Julklappar innan eller efter Kalle Anka? 

I år blir det en annorlunda jul hos oss. Vi får besök av Emelies kompisar från England och Holland. Det ser vi fram emot. Och jag hoppas att Kamratföreningen Länken ska få sin spis inkopplad efter år av tjat så vi kan få vara med och ha en alternativ jul på juldagen.

Storm på 1:a advent!

1:a advent! Det betyder att det snart är jul! Adventskänslan lyste med sin frånvaro. 10 grader varmt, grått och trist. Men igår kväll var det som att något föll över mig. Julkänslan... det var som kvällen innan julafton och man var redo att gå ut i köket och tjuvsmaka på julskinkan. Men det fick bli arabiskt kaffe och en orientalisk kaka istället. Tillsammans med min gode vän Alena.

Idag har vi sett fram emot adventsgudtjänst med glögg mingel på kyrktrappan, Niclas som predikar och sen gemensamt gå och se Luciakröningen. Bara det att turistföreningen ringde i morse och informerade att man har ställt in alla evenemang på torget idag. Räddningstjänsten har rekommenderat det pga stormvarningen, som har klass 3, kulminerar vid 18 tiden och det finns fara för allmänheten. Ja, vi har i alla fall vår gudstjänst med mingel. Tur att vi kan vara inomhus.

Tagen av Daniel Collén

Har du någon gång stått och ryckt i en dörr som verkar helt låst. Vägen är utstakad och man följer den och helt plötsligt står man fram för en grind som inte går att öppna. Vägen fortsätter på andra sidan, men hur ska jag ta mig dit? Så fokuserad och desperat att man inte ser någon annan väg. Hade man tagit några steg bakåt så hade man sett att man faktiskt kan gå runt.Visserligen en lite omväg, och snårigt och blött kan det vara, men den tar mig över på andra sidan. Och jag kan gå upp på vägen igen. Om det inte är så att jag faktiskt tycker om att gå på sidan om och sparka de färgglada löven. an vet aldrig vad man kan hitta där. Gud säger: "mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar."

Smörgåstårta!

Idag har vi firat Tomas, en vän som brukar sitta på vår kyrktrappa så gott som varje dag. Han tillsammans med några andra som gillar alkohol. De sitter där och fryser och pimplar öl och bag in box. En kväll, när vi hade våffelkväll, satt jag med Tomas och fikade. Han berättade om sitt liv och hur han när han fyllde år brukade få smörgåstårta av sin mamma. Nu lever inte hans föräldrar och när han berättade att han fyller 50 år den 24 november så var vi några stycken som bestämde att vi ska minsann bjuda Tomas och hans vänner på smörgåstårta. Och det gjorde vi idag. Vad lite det behövs för att göra någon glad. När han förstår att han fått ett presentkort på Erikshjälpen kommer tårarna och han säger "nu kan jag gå och köpa mig en vinterjacka och ett par byxor". Helt plötsligt kliver en man in genom dörren. Han hörde att vi sjöng några av Tomas favoritsånger, bland annat Pärleporten, och vinkade till oss. Visade sig vara en chaufför på genomresa och han kom in och fikade. Blev rörd och gav Tomas en gåva. Det här var en höjdardag! Såna här dagar gillar jag.

Oroligt i Kairo igen!

Sitter just nu och chattar på Skype med en kompis som bor i Kairo. Hon bor ca 30 minuter från centrum och just där hon bor verkar det än så länge lugnt. Men man är väldigt försiktig när man är ute. Det känna helt otroligt att se våldet på de gator jag gick på för inte så länge sen. På måndag börjar val processen som ska hålla på i tre månader.

Tahrir torget

Esther och jag hade den skön mor och dotter dag i lördags. Niclas var i Värnamo och Miriam var på kortis. Tre (3!) timmar var vi på Björkviksbadet. Tur att Esther hade en kompis med sig så jag kunde springa lite, läsa en bra bok samt basta. Vad skönt det känns efteråt. Sen hade vi en riktig slappardag efter det.

Söndag gick i slowmotion. Vi var till Skyrup/Trästället. Men varken Niclas eller Esther var speciellt imponerade. Hm... det är nog bara för mogna tjejer. Men jag tyckte det var roligt. Miriam var sjuk när vi hämtade henne på kortis. Kräktes så fort vi kom ut till bilen. Sen var det kört, livrädda att det skulle smitta, men inte än så länge.

Idag har vi besökt Malmö. XXXL möbelaffär, Markus och Liselott med jultidningar och sen familjen Möller där mannen i huset fyller år idag. Mmmm... det bjöds på mycket gott från Kahls kaffe, Emanuels butik på Center Syd. Måste nog ta en runda, en ganska lång sådan, i morgon för att förbruka alla kvällens godsaker.

Kärlek, sex och samlevnad

Det har varit temat för den här dagen. Den började på Hörby kommun och föreläsningar av Eva Olsson och Bahare M Andersson på temat "Identitet, respekt och gängkriminalitet bland ungdomar från hederskulturer". Det var spännande. Att bli kär i "rätt person" om man nu ens blir kär, för mamma och pappa kanske redan har sett ut en man åt mig. Sex talar man inte om, men det är ett som är säker att jag som tjej måste vara oskuld när jag gifter mig. Dvs jag måste blöda under bröllopsnatten. Problemet är att bara två av tio kvinnor blöder vid första samlaget. Samlevnad... vad är det?

I kväll har jag talat om samma ämne med våra ungdomar i Charsima. Största delen var killar. Vi var bara två tjejer. Kommentaren från en av killarna var klockren "killarna kommer när det ska talas om sex". Men det var roligt att samtala och diskutera om hur man blir attraktiv och omtyckt och hur man ska hitta den rätte? Vi bor i Sverige där det är ok att ha sex från 15 års ålder, vi får själva bestämma vem vi ska gifta oss med i bästa fall, sambo är ju rätt vanligt numera. Vad har vi för värderingar i familjen? Hur tänker vi i kyrkan i dessa frågor? Inte undra på att den som kommer från ett strikt land, krockar med vår liberala värld.

Jag hoppas få komma tillbaka till ungdomarna och då tala om "Ha sex- med vem och när?" och "Gifta sig - går det inte lika bra att vara sambo"

Miriam är på kortis i helgen, Niclas åker till Värnamo. Esther har sett fram emot en mor-dotter dag i morgon. Det blir badhuset, mys hemma och sen en hyrfilm på kvällen. Skönt!

Ljus på min stig

"Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig" står det i Bibeln. När jag känner mig vilsen, ledsen, behöver uppmuntran eller bara bra läsning så tar jag fram min Bibel. Där finns det råd, tröst, både roliga berättelser och hemska skräckhistorier. Rätt underhållande faktiskt. Igår kväll efter att Esther och jag hade läst ett stycke i Bibeln så frågade jag henne om hon tror att det som står i Bibeln är sant. "Jaaa... en del berättelser är ju för otroliga... men jag vet att Gud aldrig ljuger så jag väljer att tro att de är sanna."

bild tagen av Daniel Collén

Vi kom fram till att om man visste att allt är sant så behöver man inte tro. Men det är just det där med tro som är spännande. Stigen du går på kan kännas krokig, smal och stenig. Men om du då tar och dammar av din Bibel och bläddrar fram till Psaltaren (ungefär i mitten av Bibeln) och läser där så hittar du precis den tröst, hjälp och uppmuntran du behöver.

Ligger här i soffan i Strängnäs och tar igen mig. Det är så gott som tomt i huset. Värdparet (syrran med man) blev kvar på Strand Country Lodge efter en fantastisk 40 års fest. Ja, syrran fyllde 40 år i veckan. Fint ställe, fantastiska människor, god mat och live musik. Kan inte bli bättre. Men man blir ju trött. Kom direkt från kursen på slottet och var fullmatad med idéer. Jag får sortera det om ett par dagar.

Niclas åkte tidigt till Norrtälje på sammanträde. Så de två papporna i huset kunde inte få frukost på sängen, men har hört att det vankas tårta och finsk ostkaka på eftermiddagen. Smidigt kan vi minnas Anettes och min pappa som dog för 9 år sen. Han är den enda som saknas vid fikabordet idag. Och Emelie förstås, men henne kan vi ringa upp på Skype.

Vad viktigt det är med familjen. Både den lilla och den stora. Att man vårdar varandra och har roligt tillsammans. Samtidigt är det viktigt med den andliga familjen, Guds familj. Vi har en extra stor familj som vi också kan tillhöra om vi vill. Melissa och Esther drog till domkyrkan i morse. Melissa går på konfirmation och "måste" gå på gudstjänst 15 gånger. Jag minna hyr det var. Man sköt och sköt på det tills man fick panik över att det kanske inte var 15 söndagar kvar innan ceremonin. Gissa om man sprang på allt som hade med kyrka att göra. Men Melissa är klok och börjar i tid.

Vi har 6 timmars körning ikväll. Ska bli skönt med ledig dag i morgon, om inte...

Tillsammans!

Jag har hört en massa intressanta saker idag. Folk gifter sig mer nu än för några år sen. Färre par skiljer sig nu än för några år sen. Om du inte tror mig så kan du kolla in statistiska central byråns hemsida. Visst är det alltför många som fortfarand skiljer sig och det är därför jag går den här kursen. Tillsammans ska vi kunna hjälpa människor i kris, om det så är i äktenskapet eller barnuppfostran eller tuffa tider med tonåringarna där hemma. Eller kanske har man drabbats av en kris av något annat slag och behöver hjälp och stöd så finns vi.

Idag skulle Niclas bror Peter ha fyllt 54 och det har varit tungt. Jobbigt att inte ha kunnat vara tillsammans en sån här dag. Det är en kris som fortfarande pågår i vår familj och samtidigt ger den oss erfarenheter så att vi kan hjälpa andra som drabbas av sorg. Jag är så glad för den här kursen och hoppas att jag kan börja använda det jag lär mig så fort jag kommer hem. Så är du intresserad av att gå en kurs i "Att hålla kärleken levande" eller "Våga vara förälder" eller "Våga visa vägen till en tro som bär" så hör av dig så kommer jag som ett skott! Passa på nu när jag är så inspirerad och modig!

På Kaggeholms slott

För 14 timmar sen lämnade jag Höör med tåg mot Stockholm. Det känns som en evighet sen. SJ som vanligt sena men inte tillräckligt för att få kompensation. Det finns några saker som irriterar mig så kopiöst (fråga min familj får du se). Det ena är när någon knappar på datorn så man tror att tangenterna är trasiga. Man måste liksom slå extra hårt. Speciellt mellanslaget. Det andra är när någon äter med öppen mun. Ni vet så där att man ser och hör. Båda dessa irritationsmoment hade jag bredvid mig på tåget. Den ena åt ju färdigt efter ett tag, men den andra skrev en rapport ( ja, jag tjuvkikade) som tydligen skulle vara färdig innan hon klev av tåget i Stockholm. Hon klev på i Alvesta!

Och nu är jag på kurs på kaggeholms slott. Ska lära mig om relationer, kriser och annat gällande familjer. Bland annat om att vara en bra ledare med tålamod, självbehärskning, överseende, tolerans etc... Undrar om jag hade reagerat annorlunda om irritationsmomenten hade varit på hemvägen istället... Nä, jag tror inte det.

Ljus i tunneln

Den här bilden har Niclas brorson Daniel tagit. Det finns ljus i tunneln, men framför allt så finns ljuset längre fram. Mitt i höstens mörker då det är kalt och trist på träden så finns det ändå ljus och ett större ljus att se fram emot.

Känns det som att det är höst i ditt liv? Allt går i gråa toner, det känns kallt och rått, kanske till och med livlöst. Höst tröttheten har slagit sig som en tung mantel över axlarna. Jag ser ut över min trädgård, det som var så vackert för några månader sen. Först vitsippor som ett vitt täcke i skogen sen den otroliga grönskan. Nu, inte ett löv på träden (allt ligger på backen, stackars Niclas som kommer hem på torsdag, tur att han har en lövdammsugare, jag "vet" ju inte hur den funkar :) ), det är dimmigt, vet inte när jag såg solen sist. Men... jag minns och vet hur vackert det var inte alltför länge sen. Jag vet också att det vackra kommer tillbaka i sinom tid. Så tålamod, positivt tänkande (tänd ljus, passa på att mysa). Det blir sommar igen!

"Älska mig mest när jag förtjänar det minst" broderade jag en gång på en bonad. Jag har gått och tänkt på uttrycket ett par dagar. Vad betyder det? Ganska självklart egentligen... men i praktiken? Egentligen skulle jag vilja vända på det och säga "älska den som inte förtjänar det (eller ingen älskar) för det är då han/hon behöver det mest". Vem älskar sin fiende? Vem älskar den som gjort något galet? Vem älskar uteliggaren? Hörde idag att det finns ungefär 30 hemlösa i Höör. Vem älskar dom?

Igår ringde det på dörren och utanför stod en kvinna. En kvinna jag inte känner så bra men som vid flera tillfällen har kommit vid de tillfällen jag behövt det mest. Ett kort i brevlådan, något annat vid ett annat tillfälle och igår en blomma. En del har den gåvan, att bara känna på sig när någon behöver en extra uppmuntran.

Idag kom det en annan kvinna med ljus av hjärtan. Det behövs inte så mycket för att man ska bli glad och uppmuntrad. Hur kan jag uppmuntra någon? Skicka ett kort kanske? En blomma till någon som fyller år? Eller bara ringa på hos grannen och fråga om hon vill bjuda på kaffe? Ja, det är kanske inte så svårt ändå.

Sen fick Esther sin jultidningsbeställning. Här är hon i färd att sortera och prismärka sina inköp. Imorgon börjar insamlandet av pengar. Sen är det shopping som gäller. Kamera eller Nintendo DS är frågan.

Miriam har börjat på en psykolog utredning idag. Det har inte gjorts någon på 11 år. Det är lite spännande men också lite jobbigt. Jag hoppas på ett resultat som överraskar oss positivt. I morgon ska hon "grillas" igen.

Vi har precis kommit hem från Höörs kyrkogård. Det var så fint med marschaller, lyktor och ljus överallt. Vi hade två ljus som vi tände, det ena för min pappa och den andra för Niclas bror Peter. Miriam uttryckte fysiskt det vi kände inombords. Hon grät högt. Ibland önskar jag att jag var lika modig.

Lina och jag åkte på en utflykt på förmiddagen. Hade hört talas om Trädstallet i Skyrup. Hade inga förväntningar så när jag klev in var det ännu en gång som ett barn som kliver in i en godisaffär. Jag bara stannade innanför dörren och utbrast "wow". Ägaren stod precis där och hörde detta och skrattade. Men det var helt underbart, helt efter min smak. Inredning, ljus och lyktor, dukade bord och julsaker, fik med gott fikabröd, dukar och en massa annat. Och bara en halvtimme från vårt hus! Jag har hittat ett nytt favvo ställe att ta vänner till.

Nu kokar fisksoppan på spisen. Vi ska njuta av lördagskvällen. Tänk att vi har det så bra.

Svårt att sova

Jag hade svårt att somna igår kväll. Tankar som far runt i huvudet, och har en tanke fått fäste så är det kört. Till slut så somnade jag för att vakna abrupt av att Miriam trillade ur sängen- Då var det kört igen och klockan var bara 5. Jag försökte somna om, men tji fick jag. Klockan sex satt jag och jobbade! Japp, det är sant. Undrar om det är ett ålderstecken? Alla gamla skryter om att de behöver mindre sömn och att de går upp när tidningen kommer. Jag hoppas det var något övergående och att jag kan sova länge i morgon bitti.

http://www.somnupplysningen.se tipsar:
"Acceptera faktumet att du inte kan somna eller att du kommer att få lite sömn inatt. Du kommer att få en jobbig dag imorgon men det kan lösas till viss del med kaffe och dylikt. Det är inte hela världen! Genom att acceptera detta faktum tar du bort moment-22 stressen man får. Man blir stressad över att man inte kan somna och kan inte somna för att man är stressad. Strunta i att försöka. Njut av att du, just nu, är ledig och inte behöver göra nånting istället!"  

Vi har haft bröllopsfest idag. Zakia har gift sig med en man i Pakistan. En man hon aldrig hade träffat innan och nu är de separerade igen tills den dagen han får komma till Sverige. I pashto kulturen firar kvinnor och män för sig. Så jag hade bjudit hem 12 afghanska kvinnor. Och så var det mina flickor och Lina. Ojojoj vilket liv det var här. Tjattrande och skrattande. Snyggt klädda i sina punjabs och fint sminkade. En av flickorna sa att att hon tycker om mode och smink, men hennes bror förbjuder henne att ha det på sig i skolan. Men hon hade fått klä upp sig och sminka sig idag för det fanns inga pojkar i närheten. Sjalarna åkte av och man var fri.

Kvällen avslutades som vanligt med tacos, ostkrokar och Idol.

Hajj

Idag har Hajj börjat och håller på till den 7 november. En muslimsk pilgrimsvandring till Mekka. 4 dagar av religiösa utövningar. Hajj ska alla friska muslimer göra någon gång i sitt liv. Förutsatt att man har råd. Jag var på Kairos flygplats en gång när Hajj skulle till att börja. Det var kaos. Massor med människor i vita kläder som skulle vallfärda till Saudi Arabien och Mekka.

Det är intressant med den här vandringen. Man är ärlig med sitt sökande efter Allah och man vill behaga honom. Man vill få förlåtelse för sina synder, man vill att han ska vara nådefull. I detta sökande har flera av de muslimska vandrarna fått se Jesus. Vi får efter varje Hajj höra berättelser om hur Jesus har uppenbarat sig för människor.

Det som utmanar mig i det här är deras hängivenhet, deras vilja att betala pengar, deras böner och desperata behov av att Gud ska förlåta och visa sig barmhärtig. Är jag lika hängiven min Gud? Är jag desperat för Honom? Muslimerna ber 5 gånger varje dag... hur många gånger ber jag? Kan jag min Bibel på samma sätt som de kan sin Koran? De här är utmaningar jag behöver ställas inför ofta.

Kolla in filmen. Den är väldigt intressant.

Hajj 2011