"Älska mig mest när jag förtjänar det minst" broderade jag en gång på en bonad. Jag har gått och tänkt på uttrycket ett par dagar. Vad betyder det? Ganska självklart egentligen... men i praktiken? Egentligen skulle jag vilja vända på det och säga "älska den som inte förtjänar det (eller ingen älskar) för det är då han/hon behöver det mest". Vem älskar sin fiende? Vem älskar den som gjort något galet? Vem älskar uteliggaren? Hörde idag att det finns ungefär 30 hemlösa i Höör. Vem älskar dom?

Igår ringde det på dörren och utanför stod en kvinna. En kvinna jag inte känner så bra men som vid flera tillfällen har kommit vid de tillfällen jag behövt det mest. Ett kort i brevlådan, något annat vid ett annat tillfälle och igår en blomma. En del har den gåvan, att bara känna på sig när någon behöver en extra uppmuntran.

Idag kom det en annan kvinna med ljus av hjärtan. Det behövs inte så mycket för att man ska bli glad och uppmuntrad. Hur kan jag uppmuntra någon? Skicka ett kort kanske? En blomma till någon som fyller år? Eller bara ringa på hos grannen och fråga om hon vill bjuda på kaffe? Ja, det är kanske inte så svårt ändå.

Sen fick Esther sin jultidningsbeställning. Här är hon i färd att sortera och prismärka sina inköp. Imorgon börjar insamlandet av pengar. Sen är det shopping som gäller. Kamera eller Nintendo DS är frågan.

Miriam har börjat på en psykolog utredning idag. Det har inte gjorts någon på 11 år. Det är lite spännande men också lite jobbigt. Jag hoppas på ett resultat som överraskar oss positivt. I morgon ska hon "grillas" igen.