Niclas åkte till Egypten och Cypern strax efter begravningen. Jag, Miriam och Esther följde efter några dagar senare. Tjejerna tyckte det var roligt att komma "hem" igen. Esther hälsade på sin gamla skola och var hemma hos Celousha en hel dag. Ingen av tjejerna ville åka hem efter veckan. Men som tur är så kommer vi att åka dit med jämna mellanrum.
Esther och Celousha på Cypern |
För 25 år sen den 28 juni gifte vi oss i Irsta kyrka. Fattar inte att det är så länge sen. Jag hade tänkt att vi skulle gå ut och äta något gott, men Niclas hade planerat något helt annat. Han hade fixat kortis boende för Miriam och Niclas föräldrar till Esther. Bad mig packa en väska för ett par dagar och sen for vi iväg. Hade inte en aning om vart vi skulle. Ystad strandbad tänkte jag... men hamnar i Paris!!! Platsen där vi firade vår bröllopsresa för exakt 25 år sen! Snacka om romantiskt! Min man är underbar!
Hem från Paris ena dagen, packa om nästa dag för att åka till England och Emelies examen. En veckas bilsemester runt England. Bradford var första anhalten. Kul att få vara med och se när Emelie tillsammans med sina kompisar fick avsluta ett härligt år tillsammans. Nästa dag var vi på prästvigning i Church of Enland. En gammal kompis från vår Amsterdam tid blev präst. Det var spännande och annorlunda. Sen har vi sett Sherwoodskogen, Nottingham, Morden i Midsomer trakten och naturligtvis London. Det var en resa på Miriams och Esthers villkor. Oxford street och shopping, nja... men Big Ben och Henley´s (gigantisk stor leksaksaffär) och en massa fika...
Reverend Peter Gilroy och Niclas |
Nu har vi varit hemma i Höör en vecka och gjort ingenting. Vi har varit glada över regnet, för då har man kunnat vara inne och "titta" på Tour de France utan dåligt samvete. Niclas och min stora utmaning har varit att inte göra något. Vi gjorde t.o.m. en överenskommelse med våra barn att inte öppna Facebook och Twitter och INTE kolla mailen under semestern. Det har gått ganska bra.
Emelie är hemma nu och jobbar över sommaren. Vad hon gör i höst, det har hon inte riktigt kommit fram till. Det är roligt att ha henne här så länge hon vill stanna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar